skip to Main Content

Burkarna I

Någonting går mig förlorat när ett föremål är färdigt. Av den tidigare så påtagliga närheten i tillblivelseprocessen finns nu endast en blek tillstymmelse kvar. Det finns en stillsam skönhet i det, men samtidigt ett vemod.

Tanken med mina krympburkar var aldrig att de skulle vara medvetet slarviga, “ofärdiga”, eller råa. När jag tog fram dem arbetade jag utifrån tanken att jag ville få till en dugligt stor fyrkantig burk med fötter som skulle kosta kring 600 kronor. Jag började med andra ord i andra änden jämfört med hur en slöjdare normalt sett tar fram en produkt.

Jag jagar som nå skönhet jag aldrig riktigt kan frammana med vilje. Det där livligt naiva som endast träder fram när jag lyckas slita loss intellektet ur förarsätet. På mina burkar blir det extra tydligt när jag just med vilje försökt forcera fram en vacker livlig yta och när jag bara huggit på i vakenhet med sinnet på teknik och att formen ska följa mitt inre ögas mall.

Öppningsmåndag Frodvuxet Slöjdgalleri Östersund

I måndags slog Frodvuxet Slöjdgalleri upp portarna på Prästgatan 9 i Östersund. Vid 18-snåret höll vi en någorlunda uppstyrd visning & snackis med tillhörande förfriskningar i formen av kaffemocktails på kallbryggt hantverkskaffe från Marcus Izzo och hans verksamhet Big Lake Coffee.

Jag och Niklas höll låda om bakgrunden till Slöjdgalleriet och framtiden för projektet vi fick stöd från Nämnden för Hemslöjdsfrågor att genomföra. När alla fått en slurk kaffe i magen visade jag och Niklas upp och språkade kring våra processer och hur vi jobbar.